Reggio Emilia kommer ursprungligen från Emilien, en region i norra Italien.
Staden och kommunen Reggio Emilia i Emilia Romagna regionen i norra Italien är idag känd för sin nyskapande pedagogiska filosofi. Det hela började 1963 efter att folkskolläraren och sedermera barnomsorgschefen i Reggio Emilia, Loris Malaguzzi, fick chans att utveckla sina pedagogiska tankar (med rötter i Maria Montessori, Vygotskij, systrarna Agazzi, Piaget, Freinet, Dewey, Freire) i Reggio Emilia. Redan från första början har Reggio Emilias pedagogiska filosofi handlat om en syn på barn som kompetenta och viktiga medborgare – och en pedagogik för demokrati och lokal utveckling.
På en Reggio Emilia inspirerad förskola sätts barnens val, dess förkunskaper, tankar och teorier i första rummet. Man lägger stor vikt vid den skapande processen och fantasin, som en hjälp för barnen att pröva och ompröva sina tankar och teorier. Det är inte en färdig produkt som är viktigt, utan själva processen. Vi skall vara i nuet och inte jaga målet.
Reggio Emilias tre pedagoger är:
· Barnen – som hjälper varandra i kunskapssökandet.
· Pedagogen – som stöttar barnen i lärprocessen.
· Miljön – som är föränderlig och stimulerande.
Olikheter är en tillgång i verksamheten och skall användas som sådan. Både barnen och pedagogernas kompetenser skall tas till vara och komplettera varandra. Vi skall våga lyfta fram detta. Misslyckanden skall användas som motor för framgång. Varje problem är en möjlighet till förbättring och utveckling!
Barnen
Barnen stimuleras att söka sin egen kunskap både enskilt och tillsammans med andra. Genom att låta barnen ha egna teorier och sätt att lösa problemen på, stärks deras självförtroende och gör dem till starka små individer.
Barnen är duktiga på att hjälpa varandra och behöver inte alltid hjälp av någon vuxen. Deras tankar är friare och processen blir mer kreativ utan att de vuxnas idéer är normgivande. ”Vad kan barnen bli delaktiga i och inte bara ta del av?”
Miljön
Miljön både ute och inne, skall fånga barnens intresse och väcka deras fantasi och nyfikenhet. Den skall vidare uppmuntra till kommunikation, lek, utforskande och lärande.
Viktiga utgångspunkter för att barnen skall känna sig som kompetenta individer är att:
· allt material och dokumentation är tillgängligt för barnen,
· det skall finnas valfrihet och mycket att välja på,
· materialet skall vara stimulerande och främja kreativiteten,
· materialet skall främja fria problemlösningar och användningsområden
· och inredningen är anpassad efter barnen.
Projekt
Det erbjuds olika material (lera, vatten, textil, trä̈, färg, papper etc.) både inne och ute. Barnens intresse avgör vilka projekt som man arbetar med på̊ förskolan. Valfriheten är viktig!
När ett projekt påbörjas vet man inte vart det leder eller hur länge det kommer pågå̊. Projekten kan vidareutvecklas på många olika sätt. Det går inte förutspå̊ vart man kommer landa. När barnen tycker att det är klart så är projektet färdigt.
Dokumentation
Barnens projektarbeten och deras utveckling dokumenteras kontinuerligt med hjälp av bl.a. foto, filmer och skrift. Reflekterar över det de upptäcker tillsammans med barnen. Dokumentationen sätts upp väl synligt för barnen och föräldrarna på̊ väggarna. Placeringen både i rum och höjd spelar stor roll för tillgängligheten och skall anpassas efter vem som dokumentationen är till för. Senare samlas all dokumentation som rör de enskilda barnen i deras egna dokumentationspärmar.
Dokumentationen fyller flera syften:
· att synliggöra barnens utveckling.
· att barnen får lättare att hålla en röd tråd i sina projekt och återkoppla till vad man
tidigare gjort.
· öka förmågan att se det barnen försöker förstå̊.
· som bas för reflektion.
· visa på̊ hur läroplanen omsatts i vår verksamhet.
· för utvärdering, enskild och tillsammans.
· att visa föräldrar och utomstående vad som händer på̊ förskolan.
